Min söta son har precis somnat här i soffan. Lite lyx då mannen jobbar och vi har haft lite myskväll jag och the little one. Eller ja, liten och lite, han fyller dock 6 i sommar. Känns som det var jättenyss jag åkte in till bb med värkar, och nu helt plötsligt ska han börja skolan till hösten. Jösses. Stora killen :)

Och just nu ligger det och växer en ny liten människa inuti mig. Har gått halva tiden och längtar såå tills det blir dags. (Förlossningen är väl inget jag direkt längtar tills egentligen, mer tills jag får träffa den nya bebisen)

Men det är ju detta eviga problem med kräkfobin jag har. Har svårt att vara ensam hemma med sonen under magsjukeperioder. Vilket får mig att känna mig som världens sämsta mamma. Det är verkligen ågot jag måste ta hand om innan nästa barn kommer. Hur ska annars detta gå?

Nu kommer snart mannen hem dock.. :) puh..

adios